Ett fåtal kan förstöra marknaden

Tidningarnas möjlighet att ta betalt på nätet är beroende av åtminstone tre saker:

1. Kvaliteten på det material som tidningen tillhandahåller
2. Läskretsens konsumtionsstyrka och beteendemönster
3. Förädlingsvärdet i mediedistributionsformen (sökning, kommentarer med mera.)

Ett uppsving för public service
Uppdelningen av marknaden mellan låsta och öppna tidningar riskerar att bli en komponent i en informationsaccessbaserad digital divide diskussion. Det kan komma att bli en offentlig angelägenhet att erbjuda gratis och bra information, och ett uppsving för public servicetanken kan skönjas i horisonten. En parallell med diskussionen om myndigheters kommersialisering av information kan dras; i vad mån är det rimligt att SVT tar betalt för sin on-line information? Låsningen av vissa tidningar kommer också att aktualisera nya diskussioner om upphovsrätten, licensiering och vidarespridning av information. Antag att en person prenumererar på en tidning som tar betalt, loggar in och sprider informationen vidare, men i bearbetad form - vad kan man då göra? Det är affärslogiskt riktigt att i en sådan situation betala en firma för att göra sammanställningar av de låsta tidningarna. Därmed sprids kostnaden för prenumeration på ett stort antal metaprenumeranter.

Mycket gratis information
Det är svårt att se hur ett medium som är hetararkiskt skall kunna bygga hierarkiska konsumtionsmönster. Men med rätt förädling kan det fungera för ett fåtal. Av följande scenarios: låsta tidningar, låsta delar och helt fria tidningar, tror jag att det andra är det mest troliga. Jag tror vidare att mellan 50 och 70 procent av en tidnings rena information kommer att vara gratis. Det som kommer att kosta är bearbetande värdeadderande tjänster.