Marknadskrafterna styr
Av: Peter Willebrand, redaktör för Företagaren
Kommer tidningar att lyckas att ta betalt för sina webbsatsningar? Ja, men de gamla marknadskrafterna gäller fullt ut. Vad efterfrågar läsarna och vad kan de tänka sig att betala för? Vilket medvärde ger nätet? På det hela taget skulle jag alltså vilja påstå att situationen för nätet är densamma som för papperstidningar. Och frågan är lika befogad: Hur ska nystartade papperstidningar kunna gå med vinst - med eller utan webb?
Konkurrent till papperstidningen
Kom också ihåg att presstödet gjort att många papperstidningar överlevt - trots att de egentligen inte haft kommersiell bärkraft. Det har varit subventionerad demokrati. Nättidningar har inte uppnått samma existensberättigande.
Men även flera "gamla" papperstidningar har försvunnit den senaste tiden och många papperstidningar lever just nu under mycket tuffa villkor. Och hemska tanke: Några tidningar kanske har försvagats publicistiskt efter att ha fått notan för alldeles för dyra webbsatsningar som i praktiken bara inneburit att tidningen på nätet inte fått någon annan funktion än att indirekt konkurrera ut den egna papperstidningen.
Samtidigt har satsningen på nätet har ju också varit mycket långsam - för att inte säga obefintlig - på orter i Sverige där en tidning haft monopolställning.
En lika befogad fråga är alltså: Hur ska tidningarna lyckas hålla ned kostnaderna för sina webbsatsningar så att inte tidningens publicistiska idé går förlorad? Där har kanske redan en självreglering skett med tanke på vad som hänt med alla internetkonsulter.
The winner takes it all
Den "breda" nättidningen som befinner sig i en konkurrenssituation måste satsa på volym för att sälja till stora annonsörer, på samma sätt som papperstidningar. Aftonbladet är väl det mest lysande exemplet. Man börjar med stora håven och leder sedan in sina läsare i undergrupper som gör att de blir attraktiva för annonsörerna - bilintresserade får bilannonser o s v. Samtidigt visar just exemplet Aftonbladet att "The winner takes it all", och när väl den situationen har uppstått kan man börja kapitalisera. Hursomhelst: Jag tror alltså att du måste antingen vara redaktionellt/publicistiskt unik eller ha ett redaktionellt innehåll som kan förpackas och säljas till nischade kundgrupper som är villiga att betala för att någon annan gör ett redaktionellt urval åt dem. Jag tror till exempel att ett redaktionellt nyhetsbrev - e-post, pdf - riktat till bioteknikbranschen skulle ha en hyfsad chans att gå med vinst. Låt till exempel DI eller Finanstidningen sammansälla olika "branschtidningar" på nätet som prenumeranterna kan betala för som extratjänster - ett mervärde.
Den enda nätlösning jag själv i nuläget betalar för är sökningar i Affärsdata som ger mig ett mervärde i form av sparad tid. Det vet Affärsdata som tar hutlöst betalt!
Låt läsarna välja
Ett första steg kan vara att börja sälja tidningen och webb exklusivt till läsarna där de själva får välja. Först då får du ett kvitto på vad din webblösning är värd. Det är väl ungefär den situation som många står inför:
- Papperstidningen x kronor
- Nätet y kronor
- Hela paketet 0,9(x+y)
När det gäller annonser hänvisar jag till Aftonbladet som - trots att man kallar sig nätupplaga - är den enda lyckade portalen i Sverige. Fast det är förstås oerhört svårt att matcha deras redaktionella kapacitet - såvida du inte befinner dig i en monopolsituation på en mindre ort.
Konsekvenserna blir de samma som vanligt: Stora och lönsamma tidningar har störst chans att få stora och lönsamma webbsatsningar. I förlängningen får du kanske ett demokratiproblem, om nu någon bryr sig om det,